A PHP Error was encountered

Severity: Notice

Message: Only variable references should be returned by reference

Filename: core/Common.php

Line Number: 257

Västs bästa: Akademiker tar pulsen på Polisen
Västs bästa: Akademiker tar pulsen på Polisen

Publicerad: 14 may 2013

Docent Micael Björk målar en bild av en Polisen som kört vilse när det gäller att styra verksamheten efter kvantitativa mål. Halland visar ett lyckat initiativ att balansera den kvantitativa målstyrningen med en engagerande dialog med medarbetarna.

Det stod klart när samverkansområde Väst presenterade sina bästa initiativ för kommittén i Halmstad den 8de maj.

Västra Götaland valde att låta Micael Björk, docent vid Göteborgs Universitet, ge kommittén en inblick i den fallstudie han gör av polisverksamheten i Västra Götaland.

Micael Björks arbete är inte klart, men han har blottlagt tre hypoteser som han arbetar med när det gäller att förstå orsaker till varför utredningsverksamheten inte blir bättre, utan kanske till och med sämre.

Det första är att se upp med den nya sifferförvaltningen inom Polisen. En liknande debatt pågår också inom vården. Frågor Björk ställer är om det rätt saker som mäts och om det är rätt mätenheter som används.  Ett ringa narkotikabrott kan ta några timmar att utreda medan ett brott i nära relationer kan ta månader. Styrning och prioritering blir fel med en ”enhet” för allt.

- Det är som om jag skulle lägga lika stor vikt vid två raders omnämnande i Metro som att få en hel vetenskaplig artikel publicerad i en välrenommerad akademisk publikation, sa Micael Björk.

Björk varnar också för tron om att det går att skapa en perfekt polisorganisation. Att omorganisera, ta isär eller lägga ihop igen, löser i sig inga problem. Det riskerar att bli en karusellverksamhet som påverkar polisens yrkesprofessionalism negativt. Utvecklingen av Polisens it-system spretar och riskerar att bli mer stjälpande än hjälpande. Det pågår också, enligt Björk, en slags nervös omvärldsbevakning, som skapar oro och svårigheter att prioritera om polisen måste vara perfekt på allt.

Björks tredje hypotes är att se upp med plantänkandet. Allt polisarbete kan inte planläggas i förhand. Särskilt inte av några som inte har direkt närhet till verksamheten. Det är istället viktigt att fånga upp den engagerade polisen nära medborgaren, tror Björk.  

Halland hade en annan infallsvinkel. De presenterade en fungerande modell för att arbeta med de existerande kvantitativa målen inom Polisen. Ett ledningsteam med stabsfunktioner jobbar efter en modell för att skapa en engagerande resultatkultur.  De hjälper organisationen att hitta se och uppskatta röd tråd mellan statistik och effekt av verksamheten.

Arbetet går ut på att strukturerat använda resultatredovisningen i fördjupade diskussioner med medarbetarna om hur de kan bidra till att förbättra arbetet. Tid för möten planeras in och dagordningar sätts för dialog och utveckling. Medarbetarnas ansträngningar kommuniceras och förs in i arbetet för att förbättra resultaten.

Effekter av metoden i Halland visar sig redan i form av bättre verksamhetsresultat, ökad trygghet bland medborgarna och inte minst en tydlig ökning i den senaste NMI-mätningen i Halland.