A PHP Error was encountered

Severity: Notice

Message: Only variable references should be returned by reference

Filename: core/Common.php

Line Number: 257

Ta snabbfilen till Polissamordningen
Ta snabbfilen till Polissamordningen

Publicerad: 02 july 2014

Hänger du med i polisreformen? Här får du ett koncentrat av vad som hänt hittills i den största myndighetsreformen i Sverige, hur arbetet är upplagt och vad som ska göras i höst.

Genom att ta bort länsmyndighetsgränser och inrätta en tydligare organisation och styrning ska Polisen kunna bli effektivare.  Det är huvudtankarna bakom Riksdagens beslut att skapa en Polismyndighet.

Rikspolisstyrelsen, de 21 självständiga länspolismyndigheterna, och Statens kriminaltekniska laboratorium ska ersättas av en sammanhållen Polismyndighet med start den första januari 2015.

Särskilde utredaren Thomas Rolén och en genomförandekommitté har i uppdrag att tillsammans med dagens polismyndigheter genomföra omorganisationen, som är den hittills största myndighetsreformen i Sverige.


Så långt har arbetet kommit
När arbetet med reformen startade i januari 2013 delades det in i sju faser i en logisk följd. Parallellt löper flera hundra så kallade säkerställandeprocesser som hanterar detaljer inom IT, juridik, löneadministration med mera inför myndighetsbildningen.

Planen med de sju faserna har följts utan större avvikelser och de allra flesta säkerställandeprojekt ser ut att bli klara i tid. Tre strategiska beslut har fattats:

1. Regioner och huvudorter
Thomas Rolén fattade ett första delbeslut i juni 2013 där Sverige delas in i sju polisregioner De sju regionerna är avdelningar i den nya myndigheten och inte några självständiga storlän. Rekrytering av regionpolischefer och biträdande regionpolischefer är klara.

2. Inriktning
Hösten 2013 fastställdes inriktningen för den nya Polismyndigheten.  Beslut ska kunna fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. Då kan Polisen reagera snabbt på lokala händelser och signaler. Dessutom skapas förutsättningar för att involvera och engagera fler medarbetare i verksamhetsutvecklingen.

Antalet organisatoriska nivåer ska vara sex för att göra ledning och styrning tydligare. För att ytterligare stödja enmyndigheten bildas gemensamma avdelningar för IT, HR, kommunikation, juridik, ekonomi och utveckling. Medarbetarna i de gemensamma avdelningarna, oavsett var i landet de arbetar, rapporterar till respektive avdelningschef.

3. Detaljorganisation
I maj 2014 beslutades huvuddragen i detaljorganisationen. Målet är att fördela resurser så att mer än hälften av polisregionernas verksamhet bedrivs i lokalpolisområdena, närmare medborgarna. I polisregionerna och polisområden organiseras arbetet för mer sällan förekommande uppgifter och sådant som tjänar på samordning. Nationella operativa avdelningen och Nationellt forensiskt centrum ansvarar för gemensam brottsbekämpning och stöd till resten av organisationen.

Det här händer nu
I höst ska förslag till regleringsbrev för 2015 lämnas till regeringen, verksamhetsplan och budget för 2015 beslutas. Inriktningen är att lokala mål ska kombineras med nationella mål. Sju pilotprojekt startas för att utveckla en metod för lokala medborgarlöften, en vidareutveckling av samverkansavtalen mellan kommun och polis. Under hösten tas det även fram en ny arbetsordning som kommer att gälla från 1 januari 2015.

Arbetet med projektgrupper som tar fram beslutsunderlag fortsätter.  Nya uppdragsdirektiv kommer bland annat för att skapa ett nationellt it-brottscentrum, att utreda polishundsverksamheten och att utveckla samarbetsformer för underrättelseverksamheten mellan lokalpolisområden, polisområden och regioner till Nationella operativa avdelningen.

I varje polisregion finns ett förändringskansli med uppgift att göra klart organisationen i detalj och att guida medarbetarna i verksamhetsövergången. Mellan den 15 augusti till 15 september ska alla medarbetare få besked av sin närmaste chef om sin placering. För de allra flesta blir det ingen förändring vad gäller arbetsuppgifter, arbetsort eller kollegor.

Bakgrund – så arbetas besluten fram
Kommittén har valt ett öppet arbetssätt och bjudit in till dialog. Thomas Rolén inledde 2013 med att resa och träffa medarbetare från alla polismyndigheter. Drygt 3000 medarbetare berättade om sina förväntningar och förslag. 
Även allmänheten, intresseorganisationer, lokalpolitiker och samverkanspartners har bjudits in till medborgardialoger om hur man vill komma i kontakt med polisen och hur man vill bli bemött. Drygt 800 personer har deltagit vid sju möten i alla regioner.

Hittills har fler än 1 000 medarbetare från alla myndigheter deltagit i 65 arbetsgrupper för att jobba fram förslag på lösningar till utredaren. Varje grupp har bidragit med beslutsunderlag till någon del av reformen.

Beslutsunderlagen handlar om allt från hur det operativa polisarbetet ska organiseras till hur ekonomi och IT ska skötas. Det var till exempel en projektgrupp som kom med förslaget att det ska finnas en tydlig processägare för utredningsverksamheten. Därför är det nu beslutat att de biträdande regionpolischeferna ska leda, styra och följa upp utredningsprocessen, så att ett tydligare ledningsansvar finns för utredningsresultaten.

Inför särskilde utredaren Thomas Roléns delbeslut stäms inriktning och förslag av med fyra reformstödsgrupper – polisanställda, arbetstagarorganisationer, länspolismästare samt organisationer och myndigheter i Polisens närhet. Reformstödsgrupperna bidrar med idéer, förankrar avvägningsfrågor och ger stöd i kommunikationen av beslut.

Därtill har varje chef inom Polisen i uppdrag att genomföra möten med sina medarbetare för att diskutera reformens inriktning och beslut.