A PHP Error was encountered

Severity: Notice

Message: Only variable references should be returned by reference

Filename: core/Common.php

Line Number: 257

Ny polisförordning klar
Ny polisförordning klar

Publicerad: 08 october 2014

Från den 1 januari 2015 gäller en ny polisförordning och förordning om utbildning till polisman. Nya titlar samt arbets- och ingripandeskyldighet är exempel på områden som regleras.

Igår, den 7 oktober 2014, expedierades ett antal nya förordningar, däribland polisförordningen (2014:1104) och förordningen (2014:1105) om utbildning till polisman. I dessa förordningar, som träder i kraft den 1 januari 2015, finns ett antal nyheter i förhållande till nu gällande polisförordning och polisutbildningsförordning. Här redogörs för några av de frågor som kommer att vara av betydelse för dem som kommer att vara anställda vid Polismyndigheten.

Följande anställningstitlar kommer att finnas för poliser vid Polismyndigheten. Polismans befogenhet följer av anställningen, förutsatt att anställningen också uppehålls av den enskilde polisen:

  • Rikspolischef
  • Polismästare
  • Polisöverintendent
  • Polisintendent
  • Polissekreterare
  • Poliskommissarie
  • Polisinspektör
  • Polisassistent
  • Polisaspirant

Genom övergångsbestämmelser kommer också tidigare anställda länspolismästare, kriminalkommissarier, kommissarier, kriminalinspektörer och inspektörer att räknas som poliser.

Även civilanställda vid Polisen som har genomgått specialistutbildning ska kunna anställas som poliskommissarier, polisinspektörer eller polisassistenter.

Arbetsskyldigheten gäller i hela landet. Det har också tydliggjorts att eventuella tjänsteresor utomlands ingår i arbetsskyldigheten. Redan i våras anfördes i regeringens proposition ”En ny organsation för polisen” (prop. 2013/14:110, s. 533) bl.a. att ett av huvudsyftena med den av riksdagen beslutade ombildningen är att åstadkomma ökad flexibilitet i fråga om lokaliseringen av arbetsuppgifter och att det i den nuvarande organisationen finns arbetsrättsliga begränsningar för en flexibel användning av personalen över myndighetsgränserna.

Polisförordningens bestämmelser är inte dispositiva; parterna kan alltså inte träffa avtal om avsteg från bestämmelserna i polisförordningen. Man kan därmed säga att ju mer som regleras i tvingande författning, desto mindre utrymme har parterna att förfoga över bestämmelsernas utformning. Detta är en direkt följd av 1976 års arbetsrättsreform, där en nödvändig förutsättning för att låta arbetsskyldigheten även för offentliganställda följa av anställningsavtalet (istället för som tidigare fullt ut av författning) var statsmakternas förbehåll att genom författning (alltså genom ”den politiska demokratin”) lämna vissa frågor utanför det avtalsbara området.

Nu när de juridiska ramarna för den geografiska arbetsskyldigheten är fastställda är det en fortsatt fråga för Polismyndigheten att fundera över hur personalpolitiken i detta avseende bör utformas. Ett slutligt förslag till personalpolitik kan dock inte kommuniceras förrän en ny rikspolischef – som ytterst äger personalpolitiken – har utsetts.

Ingripandeskyldigheten under ledig tid gäller i hela landet, dock med den begränsningen att den endast gäller ”vid svårare brott eller för att förhindra andra allvarliga störningar av den allmänna ordningen och säkerheten”. I övriga fall gäller en ingripandemöjlighet under ledig tid.

Samtliga nya förordningar gällande Polismyndigheten finns att läsa på riksdagens webbplats.