A PHP Error was encountered

Severity: Notice

Message: Only variable references should be returned by reference

Filename: core/Common.php

Line Number: 257

Så fick medarbetaren huvudrollen i Polisens nya styrmodell
Så fick medarbetaren huvudrollen i Polisens nya styrmodell

Publicerad: 19 december 2014

- Den nya styrningen ska frigöra en outnyttjad reserv av klokhet, handlingskraft och känsla för väsentligheter hos både medarbetare och medborgare, säger Thomas Rolén. Läs historien om hur det blev så.

Polisens nya styrning ska bygga på tillit hela vägen från statsmakten till den enskilde medarbetaren och medborgaren. Inrikesministern signalerar att Polisens ledning får större förtroende att styra mot färre nationella mål och uppdrag. Polisledningen ger i sin tur medarbetare och medborgare större tillit att bidra med sin kunskap om hur lokala problem ska lösas.

Det är en stor förändring mot dagens styrning. Det har funnits generella planeringsförutsättningar som inte varit förpliktigande. Alla polismyndigheter har haft egna verksamhetsplaner med olika mål och prioriteringar. Polisstyrelserna har i de flesta län beslutat verksamhetsplan och budget. Alla dessa mål, uppdrag och prioriteringar har sedan myndigheterna haft att agera utifrån. Allt det ändras nu.

Den nya styrningen har vuxit fram i samtal med medarbetare och medborgare som pågått i 18 månader. Den tillträdande ledningsgruppen har arbetat fram modell och struktur.

Diskussionen började på ett möte med företrädare för den operativa verksamheten i Polismyndigheterna i Östergötland, Jönköping och Södermanland i Jönköping den 16 maj 2013. Samtalet handlade om hur svårt det är att förena de olika krav som ställs, å ena sidan från medborgare och samverkande kommuner, å andra sidan vad gäller till exempel utredningsverksamhetens många kvantitativa mål.

Därefter har styrningsfrågan på ett eller annat sätt varit uppe i de flesta av kommitténs arbetsmöten.

Den 5 juli 2013 publicerade kommittén en sammanställning av förslag som då kommit till kommittén från organisationen. En av huvudlinjerna i förslagen var att delegera ansvaret för att sätta målen.

”Istället för mål som kommer uppifrån så ska målen sättas efter respektive behov som finns lokalt på orten. Inventera problemen lokalt och sätt målen därefter”.

”Bygg målen från problembilden och uppåt”.

”Det går inte att styra genom att nationellt ta fram mål. Olika områden har olika problem.”

Och så vidare, löd svaren som kom från medarbetare sommaren 2013.

Mät kvalitet istället för kvantitet”, var ett annat tydligt inspel.

”Att fokusera på antal förundersökningsprotokoll leder inte till ett bättre resultat. Vi kan leverera massor av pizzakartonger men om det inte finns någon pizza i så är de ganska värdelösa. Satsa på kvalitet istället för kvantitet”, skrev en medarbetare.

Frågan om styrning engagerade. Några andra reflektioner: 

"Det jag märkt de senaste åren är att vi har glömt bort att det är medborgarna vi är till för. Vår verksamhet idag är endast till för oss själva, inbördes beundran och jakt på statistik vilt påhejade av RPS, Brå och Ask."

"Idag är det som ett kök som håller på att svämma över eftersom vattenkranen (brott) står på. Poliser torkar med handdukar och öser med hinkar (utredningsverksamheten). Men ingen vrider av kranen så att vattnet slutar… dessutom är det ett fåtal poliser som torkar vatten i köket, de övriga administrerar handdukarna och hinkarna och har möten om hur ösandet ska kunna bli effektivare."

I november 2013 gjorde kommittén en sammanställning av vad medarbetarna tycker behövs för att komma närmare medborgarna. I svaren började spåren synas av det som skulle komma att bli lokala mål och medborgarlöften.

”Strukturera kontakterna med kommunledningar, förvaltningar, räddningstjänst med flera efter problembild.”

”Gör enskilda medarbetare mer delaktiga i beslut – det stimulerar produktiviteten.”

”Inventera närområdet, hör vad människorna tycker är viktigt för dem.”

Den 10 december 2013 startades en projektgrupp för att utveckla samverkan mellan polis, kommun och andra lokala aktörer. Representanter från alla regioner, polisavdelningen på RPS och arbetstagarorganisationerna fick uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag till den särskilde utredaren Thomas Rolén.

I januari 2014 inledde kommittén en serie medborgarmöten för att lyssna på hur medborgarna vill att Polisen ska komma närmare. I Gävle, Karlstad, Eskilstuna, Luleå, Kalmar, Göteborg och Visby mötte man medborgare, kommunrepresentanter, skolor, brottsofferjourer, intresseföreningar och företag. Samtliga möten bekräftade att alla vill möta och prata mer med sina poliser.

I januari 2014 påbörjade den tillträdande ledningsgruppen arbetet med att ta fram förslag till en ny styrmodell och dess innehåll.

I mars 2014 gjordes en sammanställning av reformstödsgruppernas syn på de olika kulturer som finns inom Polisen. (cirka 500 medarbetare inklusive tvärgrupper). Där framkom en tydlig önskan om att dra bättre nytta av det engagemang som finns hos polisanställda. Engagemang kan skapas genom delaktighet i beslut, mer intern dialog, ett tydligt ”nedifrån-och-upp”-perspektiv samt medarbetardriven verksamhetsutveckling, enligt reformstödsgrupperna.

När polisriksdagen samlades en sista gång i april 2014 fick politiker på olika nivåer dela tankarna om framtida medborgarlöften. Det mottogs positivt med medskicket att knyta löftena hårt till nuvarande samverkansavtal som finns i många kommuner.

Den 15 maj fattade Thomas Rolén beslut om detaljorganisationen med ett nittiotal bärkraftiga lokalpolisområden och en nationell polis med mandat att kraftsamla hela Polisens resurser när det gäller. Tankarna med en ny styrfilosofi presenterades där medarbetarna engageras i arbetet med lokala mål. Man ska tillsammans med samverkanspartners stärka relationen med medborgarna genom att ta fram medborgarlöften som bygger på lokala problembilder.

I juni 2014 sammanställdes reformstödsgruppernas syn på tankarna om medborgarlöften. Alla reformstödsgrupper har en positiv syn på att Polisen ska lyssna mer och på medborgarlöften. Flera inspel gjordes i riktningen att medborgarlöften måste vara konkreta, realistiska och uppföljningsbara.

Under politikerveckan i Almedalen arrangerade kommittén ett välbesökt seminarium. Tankar presenterades om en ny styrmodell som bygger på färre nationella mål som kompletteras med lokala problembilder och lokalt satta mål. Företrädare från den då regerande alliansen liksom socialdemokraterna var positiva.

- Jag tror på mindre detaljstyrning från statsmakterna. När en ny Polismyndighet skapas är det viktigt att man inte försöker styra allt från Stockholm utan att utgångspunkten är behoven i de lokala samhällena, sa till exempel nuvarande justitieminister Morgan Johansson.

I augusti 2014 startade kommittén sju så kallade pilotprojekt tillsammans med tolv kommuner och en stadsdel för att utveckla arbetssättet att ta fram medborgarlöften. Piloterna får knappt fem månader på sig. De ska involvera medarbetare och medborgare, presentera arbetssätt och riktiga medborgarlöften runt årsskiftet.

Den 1 september föreslog kommittén ett nytt regleringsbrev för Polisen. Huvudtanken är överlåta hur regeringens styrning ska omsättas till Polismyndighetens ledning och därmed minska detaljstyrningen, att lokala problem ska utgöra grund för prioriteringar i verksamheten istället för att målen enbart ska formuleras centralt.

I oktober besökte Europas ledande polisforskare, Otto Adang, Polishögskolan i Solna. Enligt Adangs forskning är starka relationer med medborgare, kommuner och andra intressenter avgörande för att nå framgång i modernt polisarbete, inte minst i utsatta områden. Se intervju här.

I november fattade Thomas Rolén beslut om en ny nationell modell för medborgarnas synpunkter. Sju regionala funktioner ska skapas för att systematiserat ta hand om synpunkter och klagomål som lämnas till Polisen. Rolén fattade även beslut om att områdespoliser och kommunpolis ska införas i varje lokalpolisområde för att skapa utrymme för bättre kontinuitet i det lokala polisarbetet.

I november blev även en ny arbetsordning klar. Chefer får ett större ansvar för sitt verksamhetsområde. Huvudprincipen i arbetsordningen är en långtgående delegation för chefer. Det här skapar förutsättningar för att kunna styra verksamheten bättre utifrån den lokala problembilden.

Parallellt med inhämtandet av beslutsunderlag till styrmodellen har den tillträdande ledningsgruppen tillsammans med kommittén arbetat fram struktur och formuleringar i styrmodell och verksamhetsplan.

Och nu har alltså beslut fattats om en ny styrmodell för Polisen. Styrmodellen har testats bland annat i reformsstödsgrupperna, i arbetsgrupper och med de centrala arbetstagarorganisationerna. I denna har medarbetare och medborgare huvudrollerna. De är med att ta fram lokala problembilder, formulera mål och medborgarlöften som blir styrande för verksamheten.

Läs mer om styrmodellen här.